Om årstidsspelen på Arholma

Det var på 1990-talet som Årstidsspelen på Arholma växte fram. Då var ett antal barnfamiljer bosatta på ön och här fanns ca 15 barn i olika åldrar på Arholma och Krokholmen. Som åretruntboende var varje årstid en levande del av vår vardag – vintervägarna på ön och på isen, de långa vårarna och den intensiva sommaren, höstens inandning och nytt liv på ön. Det var en tacksamhet att leva med i alla naturens förvandlingar som blev grunden för våra årstidsspel.

All kultur från det minsta till det största är en längtan att bekräfta djupa verkligheter i människans liv. Vi ville helt enkelt ge något tillbaka till Arholmas natur på olika platser och vid olika årstider. Så växte spelen fram tillsammans med öns barn och djur. Hösten 1993 framfördes legenden om Sankt Göran och draken på Hagas äng med Sankt Göran på hästen Fredman och barnen som drakens svans. På juldagen 1993 var det fårens tur att vara med i ett årstidsspel i Gothems fårhus. Hjalmar Gullbergs ord ur Den heliga natten gav roller till herdarna, Josef och Maria och konungarna. Barnen var tomtar och änglar. Våren 1994 uppfördes ett första vårspel med Gumman Tö, aprilpojken, prinsessan Vår och vårfolk, häxor, fackelbärare och barn i gycklardräkter tillsammans med Simesgårdens hundar. De följande somrarna gjordes sagospel på Simesgården – Pelles nya kläder och Bord duka dig.

När öbarnen blev stora tog årstidsspelen paus men har från början av 2000-talet tagits upp på olika sätt igen. Sedan flera år ingår Årstidsspelen i Arholmas traditioner:

Vårspel vid valborgselden

Höstspel vid Mikaeli i slutet av september

Julspel vid trettonhelgen

Och sommaren? Då är det midsommarstången som kläds och reses av öns vuxna och barn och är en symbol för tacksamheten till natur och kultur på vår levande skärgårdsö.

- Sylvia Hvistendahl-Manners